Ny sida 2

Det här tretton dikterna utgör en svit. Författare är Joakim Nilsson.
Illustrationerna är gjorda i samråd med författaren. Jag tycker att dikterna har en klassisk skönhet och bildspråket har en gåtfullhet som tilltalar mig. För bästa läsning använd ramen till vänster. Nisse Andersson, Webbredaktör

Besök gärna Joakims hemsida: Livets eviga frågorr►

Klicka på knappen "Silkesbarn" t.vä så kommer du tillbaka hit igen,

TIll första dikten ▼

*1.Sändebud*

Vi trodde att vi mötte en dröm; det var ett skepp av siden. Mast och tåg, riggen var av porslin. Vad anar vi bortom skyarna? Kalla på oss, du drottning av mosander. Se oss som vi är, trösta oss i vår nakenhet. Sida vid sida på ett blad av guld.



2.	*Tornfågel*

	Du seglar, längtar och blundar i natten. Allting är svart, du ser inte längre färgen. Upp, du måste uppåt. Det finns ingen väg tillbaka. Se mannen med kärran, han kan inte stå emot dess tyngd. Oss är inte belagda någon börda.



3.	*Stormöga*




	Vi grips av vinden till en plats vi inte känner. Vad vill du tunnorna på stranden? Deras gapande hål är munnar som ingen kan mätta. Stora steg mot evigheten, kassakistan är tom. Vi flyr mot ett öde som ligger oss nära om hjärtat.



4.	*Perspektiv*

	Varaktigt och tålmodigt drar jag bort texten för dina ögon. Din själ kan inte släcka elden i mitt blod. Kan du se min dröm fast jag blundar? Långt om länge, det är tidsaxeln som vrider sig runt vårt hus. Denna ändlösa, obrutna linje förmår jag inte överblicka.

Silkesbarn



5,	*Återtåg*

	I vind, i sol, i regn. Ingenting kommer bortom det som för oss är begäret. Begär efter kunskap, begär efter erkänsla och begäret att träda tillbaka. Låt oss komma, komma, komma och gå.

Jag ger dig tillbaka,
du föll som från bergets högsta topp.
Våta löv blundar för nattens skuggor.
I silkesljus var du för mig


	*6. Brandtal*
	Är vi inte alla tillsammans såsom i en stor trädgård? Gångarna är krattade, alla väntar på såningsmannens ankomst. Från horisonten stiger ett rop och ett sken av eld. Vad är det härolden förkunnar? Är det en tid av förtryck, eller en tid av förlossning?

en räddande ängel.
Stora ting skall komma
för de som är små.
Är du en av dem?

7.	*Rendezvous*

	Världar skall mötas när stor dags gryning blir till. Himlatjuren stormar sitt öde till mötes. I vind och åska årstider fyllda av förväntan, tyst andakt.

8	*Reminiscens*

	Famlar och ramlar gör jag i mina egna fotspår. Vindrusig och avundsjuk på dem som bereder vägen. Troll, vandrare och vättar; skall de tvätta bort sötman från uråldriga stenar? Nej, aldrig skall dessa reliker bli ett minne för mig.

9	*Rannsakan*

	Vägen är kantad av flyttblock. På gräsremsan vandrar vi framåt utan att se tillbaka. När skall fällan slå igen? Fruktar vi för våra liv? Nej, endast ovissheten. Himlen är grå och solen syns inte längre till. Är detta bilden av vår själ?

10	*Eftermäle*

	Gapande gräs åt världens synder. Keruber kastar skuggor i skymmningstimman. Var är horderna av gråterskor, asketer och trälar? Vem river sina kläder och höljer sitt huvud i aska? Ängen är öde, endast trädens stammar förebrår varandra med uttryckslösa anletsdrag.

11	*Silvervingar*

	Vita kastanjer och ljusa bleka fönsterluckor. Vilken främmande värld är detta? Vi ser allting i vitt, kontrasterna har upplösts. Vi famlar som i mörker. Ingen möter oss och ingen upplyser oss om målet. I nyanser ser jag svanar komma. De kommer som ett bud om hopp, och frälsning.



*12.*	*Förtrollning*

	Äpplen och vildrosor åt min sköna. Mina fötter svalkar du med mjuk sammet. Kom, öppna mitt hjärta för livets mysterier. Vattendrag av porlande kristall vill jag ge dig, magiska väktare av stoisk förväntan.

*13.*	*Silkesbarn*

	Jag ger dig tillbaka, du som föll från bergets högsta topp. Våta löv blundar för nattens skuggor. I silkesljus var du för mig en räddande ängel. Stora ting skall komma för de som är små. Är du en av dem?